Lucretia Gyllenhielm - Lucretia Gyllenhielm - Wikipedia

Lucretia Johansdotter Gyllenhielm (1561–1585), byla nelegitimní dcera John III Švédska a Karin Hansdotter. Byla údajně oblíbená svého otce.[1]

Životopis

Lucretia Gyllenhielm a její sourozenci byli zušlechtěni a v roce 1577 jim bylo uděleno příjmení Gyllenhielm, ačkoli ona a její sestra často používali pouze jejich příjmení.[2] [3]

Lucretia byla favoritem jejího otce. Byla zasnoubená s šlechticem Karlem Gustafssonem Stenbockem. [4]Když zemřela svobodná v roce 1585 ve věku 24 let, její otec král byl rozrušený a vydal vyšetřování, pokud zemřela v důsledku čarodějnictví.[5] Karl Gustafsson Stenbock obvinil šlechtičnu Kerstin Gabrielsdotter Ulfsaxovou, manželku Joen Nilssonové (1536-1600). Říkalo se, že zavraždila svého zesnulého manžela a že začarovala Lucretii.[6][7] Ulfsax byla zatčena a poté, co se jí nepodařilo shromáždit dvanáct ženských šlechticů jako svědky postav, byla popravena.[8]

Reference

  1. ^ „Gyllenhjelm, Lucretia“. Anteckningar om svenska qvinnor. Citováno 1.května, 2019.
  2. ^ „Gyllenhielm“. adelsvapen.com. Citováno 1. dubna 2019.
  3. ^ Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005
  4. ^ „Karl Gustafsson Stenbock“. Nordisk familjebok. Citováno 1.května, 2019.
  5. ^ Gyllenhjelm, Lucretia i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
  6. ^ Karl Ix: s rimkrönika (KB)
  7. ^ Palmskiöldska samlingen i Uppsala
  8. ^ Gyllenhjelm, Lucretia i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)

Jiné zdroje

  • Ericson Wolke, Lars, Johan III: en biografi, Historiska media, Lund, 2004
  • Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005
  • Gyllenhjelm, Lucretia i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
  • Karl Ix: s rimkrönika (KB)
  • Palmskiöldska samlingen i Uppsala